Hur många verb klaser har svenska
I ordklasser som vi böjer mycket substantiv, verb och adjektiv finns orden som har en konkret betydelse. Alla ord vi använder tillhör i grammatikens värld olika ordklasser, bland annat beroende på hur de påverkas av grammatikens regler och hur de används i språket. De är antingen utrum en-ord eller neutrum ett-ord. Substantiven, verben och adjektiven böjs ju med ändelser i svenska. Starka verb böjs oregelbundet, som skära skär, skar, skurit.
Ordet på preposition är till exempel alltid detsamma, oavsett tidsperspektiv eller sammanhang.
När barn lär sig prata böjer de ofta alla verb regelbundet och säger därför skärde, liggde och springde. Exempelvis en kram eller ett monster. Formorden är mer fasta och det tillkommer sällan nya. Egennamn, pronomen, räkneord, particip och adverb har en mellanställning eftersom de böjs ibland. [ 1] I talspråk förekommer fler verb än i skriftspråk. Alltså: kramens eller kramarnas. Substantivets genus kan påverka andra ord i meningen.
Verb det är vad man kan göra, till exempel gå och köra , som ramsan fortsätter. De böjs också i bestämd form. Om vi tar ordet simma ser det ut så här: simmar presens , simmade preteritum , simmat supinum. Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring , fick vi lära oss i skolan. En människa kan till exempel vara arg, omtänksam, ljushårig eller smal. Substantiv böjs ofta när det betecknar mer än ett föremål. Ordklasser i svenskan är: substantiv, verb, adjektiv, prepositioner, konjunktioner, subjunktioner, infinitivmärke, interjektioner, egennamn, pronomen, räkneord, particip och adverb.
Sök i tre ordböcker på en gång
Så kallade svaga verb böjs alla efter samma mönster, som i exemplet med simma ovan. Svenska har också vissa agglutinerande drag. Vi säger till exempel en svår uppgift, men ett svårt prov. Först kan det vara intressant att veta att ordklasser i svenskan tillhör olika grupper beroende på hur böjliga de är. Verb böjs efter tempus, det vill säga tidsperspektiv. I de andra grupperna finns de så kallade formorden som inte betyder så mycket i sig själv.
Ordklassen är en "öppen" eller produktiv ordklass, vilket innebär att nya verb hela tiden tillkommer i språket. Här är 13 ordklasser i svenskan. En bra tumregel är att substantiv går att sätta en eller ett framför. Till exempel att, till och mellan. Simma böjdes förr simmar, sam, summit. Substantiv, verb och adjektiv böjer vi mycket. Ord i den här klassen betecknar handlingar, händelser, tillstånd eller processer.
Vissa verb och substantiv har inre böjning, som springa - sprang och mus - möss. Att det kan vara både en eller ett beror på att alla substantiv har ett så kallat genus. Men det kan också handla om material, varelser, handlingar, egenskaper, tider, måttenheter och så vidare. Nu blev det många grammatiska ord på en och samma gång, men jag kommer längre ner att gå igenom alla ordklasser, en i taget.
I gruppen med betydelseord tillkommer hela tiden nya ord genom inlån från andra språk eller nya sammansättningar. Till exempel: den kramen, de kramarna. Adjektiven sen oss lär, hurudana tingen är , som minnesramsan slutar. Detta är den största av alla ordklasser i svenskan och betecknar ofta föremål. Om du vill skriva med klass kan det vara bra att ha lite koll på ordklasser. I svensk text utgör verben mellan 15 och 20 procent av textmassan.
Till exempel: en kram, flera kramar.
13 ordklasser i svenskan
Ett adjektiv betecknar en egenskap hos någon eller något. Ordet gå verb heter till exempel gick om det var igår promenaden ägde rum. När ett substantiv betecknar ägande genitiv hänger vi i svenskan på ett -s. Prepositioner, konjunktioner, subjunktioner, infinitivmärke och interjektioner är däremot helt oböjliga. I svenska kan man också hitta flekterande drag. Till exempel stol, köra och rund. I takt med att språket utvecklas kan starka verb bli svaga.
Svenska är alltså ett språk som uppvisar både analytiska och syntetiska drag.