Är hälsa en klassfråga idag

Betydelsen av regelbunden fysisk aktivitet, en god kondition och minskat stillasittande för hälsa och minskad sjukdomsrisk måste nu tas på allvar av beslutsfattare med mandat att göra skillnad i samhället. De första är från och det tillkommer ca 40 årligen. Resultaten från HLV visar att över 70 procent i befolkningen upplever sig ha en god allmän hälsa. De övergripande trenderna, med en extra uttalad, oroande utveckling i olika undergrupper såsom yngre åldrar, lägre utbildning samt viss geografisk skillnad, bör ge en akut signal för motverkande insatser.

Samband mellan olika faktorer och utfall är mer allmängiltiga. Studierna visar på betydelsen på hälsan i stort av både konditionsnivån per se och att bibehålla och förbättra konditionen i vuxenlivet för i stort sett alla oavsett kön, ålder och kända riskfaktorer för ohälsa. När databasen har analyserat har forskarna även kopplat ihop den med information från svenska nationella register om eventuell sjukdom, sjukskrivning eller dödsfall.

Dessa samband gällde oavsett kön, åldersgrupp, BMI och konditionsnivå vid första testet. Resultaten visade att de deltagare som hade minskat sin kondition mellan testerna hade upp till 25 procent högre risk för högt blodtryck vid uppföljningen jämfört med de som bibehöll sin kondition. Efter några turer landade uppdraget på GIH:s nuvarande rektor Per Nilsson att leda en kommitté för detta.

Faktorer som påverkar hälsan Hälsan är en klassfråga – och klyftorna ökar.

Exempel på livsvillkor Hälsan i en befolkning beror på många olika faktorer och kan ses som resultatet av ett samspel mellan individ och samhälle.

Livsvillkor och levnadsvanor och hur de påverkar människors hälsa och livskvalitet Sociologerna Susanna Toivanen och Mikael Rostila har sammanställt en översikt av forskningen om klass och hälsa i boken ”Den orättvisa hälsan.

Vad är livsvillkor Dessutom visar Hjärt-Lungfondens världsunika befolkningsstudie SCAPIS att hälsa är en klassfråga.

En generellt god hälsa i landets befolkning, men lågutbildade personer födda utanför Norden mår sämre. Det visar flera studier som baserats på en unik databas med hälsoprofiler.

Hälsa en klassfråga

Trenden är mycket möjligt ett kvitto på de insatser som gjorts för att förbättra den fysiska miljön och möjligheterna till aktiv arbetspendling, men kan också kopplas till en utveckling där fler ser möjligheten till vardaglig fysisk aktivitet i annat än traditionell strukturerad och planerad träning. Intressant var att många av dessa samband kvarstod även hos de äldsta deltagarna, upp till 70 års ålder.

Metoden består av ett frågeformulär om fysiska aktivitetsvanor, andra levnadsvanor och hälsoupplevelser, ett antal medicinska och fysiologiska mätningar såsom längd, vikt, bukomfång, viloblodtryck samt ett konditionstest på cykel för beräkning av maximal syreupptagning VO2max. Många företag och organisationer erbjuder sina anställda olika former av hälsoundersökningar där deltagande är frivilligt och gratis.

Metoden baseras på två vetenskapliga avhandlingar av Gunnar Andersson och Sture Malmgren 1, 2 och har sedan utvecklats vidare av företaget Health Profile Institute. Studier av databasen visade en kraftig nedgång i kondition mellan och Totalt hade den studerade gruppen Försämringen i kondition var mer uttalad bland män, yngre åldrar, de med låg utbildning samt boende i landsbygdslän. Vad gällde samband med aktivitet utanför skoltiden, så innebar fler tillfällen i veckan ett stegvist mer fördelaktigt samband med alla studerade utfall i vuxenlivet.

Ny undersökning: Fortsatt stora skillnader i hälsa mellan grupper

Det ska påpekas att detta Health Profile Institutes databas, trots sin storlek, inte är ett slumpmässigt och representativt urval av vuxen svensk befolkning. Läs mer om studien i tidigare publicerad artikel på Idrottsforskning. De som däremot hade ökat sin kondition hade 11 procent lägre risk jämfört med de som bibehöll sin kondition. Foto: Fredrik Sandberg/TT. Kvinnor som inte deltog i skolgymnastiken i unga år tränade i lägre utsträckning, hade en lägre VO2max, en sämre upplevd hälsa, mer övervikt och högre blodtryck i vuxen ålder, jämfört med de som deltog i skolgymnastiken.

Det är fortsatt så att personer med högre utbildningsnivå i större utsträckning uppger att de har en god hälsa. En enkel slutsats är ändå att fysiologisk och medicinsk status i vuxen svensk befolkning troligen inte är bättre än den som redovisas i våra publicerade artiklar. Studien inkluderade även analyser där man även tog hänsyn till hur andra kända riskfaktorer för högt blodtryck förändrades mellan de två testerna.

En god maximal syreupptagningsförmåga — kondition — är en av de enskilt starkaste faktorerna för minskad sjukdomsrisk, god hälsa och långt liv. Idag finns det över hälsoprofilbedömningar sparade i HPI:s databas. Män vid samma jämförelse hade sämre upplevd hälsa och mer övervikt. En av få positiva trender som framkommer i studierna är att aktiv arbetspendling ökat jämfört med för 20 år sedan. Men det finns stora skillnader inom landet visar Folkhälsomyndighetens senaste rapport.

Överlag mår svenskar bättre och lever längre. Tidigare redogörelser av trender av samma slag har inte varit tillgängliga, vare sig nationellt eller internationellt. Likt införandet av varm och gratis skolmat till alla grundskoleelever på initiativ av först riksdagen i mitten av talet, och sedermera i skollagen , så behöver krafttag komma uppifrån för att etablera en beständig strategi för att främja hälsosamma levnadsvanor brett i den svenska befolkningen.

Ett första steg till detta togs då regeringen beslutade att utse en nationell samordnare för att främja fysisk aktivitet i den svenska befolkningen. Fakta: Hälsoprofilbedömning Hälsoprofilbedömning är en tvärvetenskaplig metod som kombinerar internmedicin, fysiologi och beteendevetenskap. Samtidigt finns det skillnader mellan olika grupper i samhället, där faktorer som socioekonomi och kön påverkar. Då svenska forskare bedriver framstående forskning på hur detta bäst skulle kunna sjösättas och utredare länge stått redo med en handlingsplan för både fysisk aktivitet och matvanor, kan man bara hoppas att det generar något mer kraftfullt än vad tidigare genomförts, såväl för vår generation, och för våra barns och kommande generationers.

Och detta behöver ske över och oberoende av olika politiska block. Detta gällde även om man tog hänsyn till faktorer såsom stress, kostvanor, rökning, alkoholvanor, civiltillstånd och utbildningsnivå i vuxenlivet. En stor grupp av arbetsföra svenskar har haft en negativ utveckling av såväl kondition, förekomst av övervikt och fetma samt mående och upplevd hälsa under de senaste 30 åren. Hittills har 12 vetenskapliga artiklar baserade på data från databasen och nationella register publicerats Studierna pekar sammantaget på att vi har haft, och möjligen fortfarande har, en negativ utveckling av såväl kondition, förekomst av övervikt och fetma samt mående och upplevd hälsa hos en stor grupp män och kvinnor i olika yrkesverksamma åldrar i den svenska befolkningen.

HPI har låtit forskare vid bland annat GIH analysera databasen som är unik i ett nationellt såväl som internationellt perspektiv. Ungefär av deltagarna har genomfört två eller flera hälsoprofilbedömningar. Med sin omfattning möjliggör den studier i olika undergrupper, något som andra mindre studier inte medger, men som är viktigt i epidemiologisk forskning. En av de centrala faktorerna till att vi inte nått längre i arbetet mot ohälsosamma levnadsvanor — såväl fysisk inaktivitet och stillasittande som ohälsosamma matvanor — är bristen på en övergripande nationell strategi och samordning.