Asagudarna betyder
Så trots att Ull har en undanträngd roll i Eddorna, så tycks han haft en viktig roll i de lokala offerkulterna. Såsom arvord överlever det fornnordiska "áss" asagud i det svenska "ås" och morfemet ingår likaså i personnamn som Åsa , Åsmund och Åslög , samt i ortnamn som Åshem och Åsgårda. Myternas mest framträdande asagudar är Oden och Tor, samt den bland asarna upptagne via fostbrödralag med Oden jätten Loke. Andra närliggande mytologiska släkten är jättar och dvärgar.
De är det största och viktigaste gudasläktet i den sena fornnordiska mytologin och den samhörande dåtida hedendomen, i modern tid kallad asatro , i sig namngiven efter släktet. De flesta tycks dock peka på asagudarnas funktion som världsordningens härskare, en bild som också finner stöd i befintligt källmaterial. Asagudarna hade en galt som hette Särimner. Dessutom kom asarna Balder och Höder, som dött redan i vår tidsålder, tillbaka från dödsriket Hel för att härska inom nästa skede.
De flesta asynjorna är mycket självständiga och har egna gårdar.
Religion - Nordiska Asa-samfundet
Asagudar , de manliga kallade asar och de kvinnliga kallade asynjor , är ett av tre angivna gudasläkten i fornnordisk mytologi enligt Snorres Edda och poetiska Eddan , där de övriga är vaner och alver. Begreppen asar och asynjor förekommer främst i Snorres Edda , vilket gör tolkningarna högst osäkra. Under slutet av talet var formen "åsar" den förhärskande i vetenskapliga arbeten, men den kritiserades alltmer och föll sedan åter ur bruk.
Asarna var liksom vanerna inte odödliga som vissa gudar i andra religioner. Frigg är Odens hustru. Guden Ull har efterlämnat spår i ett stort antal svenska ortnamn som Ulleråker och Ullevi. Innehåll flytta till sidofältet dölj. Kvinnliga asagudar kallas asynjor. Edgar C. Polomé betonade i sin tur släktskapet med ett urgammalt hettitiskt ord hashush med innebörden "härskare". På svenska är gudasläktets namn inlånade från isländskan via fornvästnordiska på talet: as eller ase áss, óss , maskulinum singular , asar æsir , maskulinum plural ; asynja ásynja , femininum singular , asynjor ásynjur , femininum plural.
Alla förblir unga tack vare Iduns äpplen, men de är alla hotade av den kommande katastrof som ragnarök domedagen innebär. Denna idealtillvaro skildras i Snorres Edda skriven i början av talet. Termen "asar" användes som en samlingsbeteckning för det manliga gudakollektivet, medan gudinnorna tillhörande samma familj kallades asynjor. Fler tolkningar finns. I Valhall festade man var dag och där hade man ordnat för sig.
Denna galt slaktades, tillagades och åts och varje dag återuppstod den, så att hjältarna ständigt hade kött att festa på. Detta skulle i så fall sätta asarna som en skapande makt mot jötnarnas vilket antas ha betytt " frossare " eller " slukare " destruktiva. Hennes studie visar också att asarna knappast hade mindre med fruktbarheten att göra än vanerna. Asar (fornvästnordiska æsir, singularis maskulinum áss) är ett av tre gudasläkten i nordisk mytologi, där de övriga är vaner och alver.
Snorre var inte särskilt konsekvent när han räknade upp de viktigaste asarna; han missade Kvaser och Höner , men räknade in vanerna Njord och Frej och bland asynjorna räknade han in vanen Freja. Ordets etymologi är obskyr. I ragnarök stupade dock de flesta, blott två av Tors söner och två av Odens överlevde. En sådan bild har emellertid visat sig ha mindre stöd i källorna än vad man tidigare trott.
Freja tillhör vanernas släkte, men hon är den gudinna som medverkar i de flesta myterna. Fram till talet godtogs detta av många lärda. Enligt Snorre bildar de ett hov kring Frigg , den främsta asynjan. Snorre Sturlasson har med största sannolikhet lagt berättelserna om asagudarna tillrätta och lagt till eget material för att kunna beskriva asarna som en från Asien invandrad hövdingaätt. Den gamla tolkningen av asarna som krigsgudar har således fått vika för en mer nyanserad bild.
Den äldre forskningen målade ofta upp en bild av asarna som blodtörstiga krigsgudar, representanter för styrka och makt, medan vanerna framställdes som blida fredsmakter, skänkare av liv och gröda.
Asagudarna från nordisk mytologi
En är att vanernas kult kan vara äldre än asakulten och att myten skildrar en förhistorisk religionskonflikt. Gudasläktets fornnordiska namn och böjningar är bara belagt som enkla ord i fornvästnordiskan grunden för Isländska och Norska. Lotte Motz kunde efter att systematiskt ha studerat det samlade mytografiska källmaterialet dra slutsatsen att asarna snarast tycks ha förknippats med skapande verksamhet, medan vanerna oftare förknippats med vikingatåg, krigföring, kungamakt och materiellt överflöd.
Läs Redigera Redigera wikitext Visa historik. I fornengelskan och fornsaxiskan motsvaras ordet av ōs. Manliga asagudar kallas asar. Anledningar för dessa antydanden kan ha varit ett försök att kamouflera myterna som historiska verk för att undkomma kristna kyrkans förakt mot de äldre hedendomarna. Artikel Diskussion. Flera teorier finns om denna myts bakgrund. I mytologin berättas om hur jättinnan Gullveig eller Angerboda uppviglar till krig mellan de båda gudasläktena.
Däremot behöll de sin ungdom med hjälp av Iduns äpplen. Asarnas största, gemensamma bedrift före ragnarök var kriget mot vanerna.