Språkstörning statistik
Om många frågar efter rapporten visar vi dessutom att intresset kring språkstörning är stort, och att detta är ett område som behöver fortsätta lyftas på myndighetsnivå. Språkstörning bedöms vara den vanligaste neuropsykiatriska funktionsnedsättningen (NPF), men till skillnad från andra diagnoser har inte språkstörning fått samma uppmärksamhet. Det som jag tycker är särskilt intressant i detta sammanhang är att hur språkstörning beskrivs över tid beror mycket på hur man väljer att mäta språk: tittar man på specifika delar t.
Syftet med förstudien är att "översiktligt beskriva kunskapsläget kring hur språkstörning hos normalbegåvade personer påverkar aspekter som utbildning, arbetsliv, välbefinnande, socialt samspel och möjlighet till delaktighet i samhällslivet för unga och vuxna.
Språkscreening på flera språk — språkforskning.se
Intresseorganisationerna gav också fyra förslag till åtgärder som skulle underlätta för personer med språkstörning s. Idag om en högaktuell rapport från Socialstyrelsen om språkstörning som blev som en tidig julklapp, i alla fall för mig! Utifrån samtal med representanter från logopedchefsföreningen så lyfter också rapporten att skolbarn i Sverige ofta inte får möjligheter till behandling och att det är ovanligt att vuxna personer utreds för språkstörning och att vuxna inte har möjlighet till behandling någonstans , samt att det finns ett växande antal kommunanställda logopeder men att uppdraget ser olika ut och långt ifrån alla har möjlighet att ge individuellt stöd till barn med språkliga svårigheter.
I delen som baseras på information från intresseorganisationerna tas följande möjliga negativa konsekvenser av språkstörning upp:. Jag har ADD och autism. Att samförekomsten är hög, särskilt vid adhd. Socialstyrelsen ska ha underlag för att avgöra om inhämtad kunskap kring språkstörning i ett livsperspektiv bör leda till konsekvenser i myndighetens arbete enligt förstudiens förslag. Mina syften är att visa hur heltäckande och bra denna rapport är, att lyfta och diskutera några av alla viktiga punkter lite extra, och att få er att bli sugna på att läsa hela rapporten!
För att indikera en språkstörning behöver ordförrådet sättas i relation till språkexponering
Det saknas dock heltäckande statistik över hur många individer som har fått diagnosen språkstörning. Samhällsinformation ska finnas på lätt svenska och långsam svenska, gärna med visuellt stöd film, bilder. Få hjälp att beskriva sin egen språkliga förmåga och stödbehov. Förra inlägget skrev jag ju om en viktig och intressant svensk studie om alternativa verktyg och jag fortsätter på det svenska temat.
Punkterna ovan var väldigt samstämmiga mellan organisationerna, medan ett tema "erfarenhet av psykiska problem" skiljde sig åt, där det särskilt var Attention som uppmärksammade att det är vanligt med ångest, tvång och depression hos personer med språkstörning, och att det är vanligt med psykisk ohälsa i tonåren. Att språkstörning är den vanligast förekommande neuopsykiatriska funktionsnedsättningen. Vidare så hänvisar rapporten till forskning som visar att inom vissa språkliga områden så ökar gapet till jämnåriga över tid eftersom hastigheten på den språkliga utvecklingen är långsammare om man har språkstörning.
Att diagnoskodsystemet ICD används av logopeder i Sverige, men att det är utdaterad på många sätt och att logopedisk praxis baserar sig på det internationella konsensusarbetet Catalise det som kom fram till begreppet "DLD". Ökad kunskap om språkstörning i förskola, skola och samhället generellt. Som en tolk, fast för en person med språkstörning! Att språkliga problem kvarstår i vuxen ålder hos majoriteten - men att "tyngdpunkt och symtom" förändras över tid s.
Det vill säga, det är sannolikt att språkliga tester skulle kunna ha sett att språkförmågan inte var i nivå med jämnåriga eftersom språkstörningen finns kvar , men att många ändå hittar strategier och sätt att hantera språkstörningen som gör att det inte hindrar i vardagen. Och för att kunna förverkliga den sista punkten är ju tillgång till en logoped som kan, får och har resurser till att utreda, beskriva och stötta ovärderlig.
En systematisk litteratursökning av vetenskapliga artiklar där sökningen genererade 50 artiklar som sammanfattas i rapporten , en sökning bland Socialstyrelsens tidigare arbeten, rapporter från intresseorganisationer som företräder personer med språkstörning Attention , Talknuten , DHB Språkstörning , samt information från kliniskt verksamma logopeder via Logopedchefsföreningen. Svårigheter i kontakter med myndigheter och hälso- och sjukvård.
I samband med att det kunskapsstödet initierades så skrev jag ett debattinlägg som publicerades i Dagens samhälle tillsammans med en forskarkollega samt företrädare från Logopedförbundet och Talknuten JUST om vikten av att språkstörning lyfts i Socialstyrelsens arbeten! Både vad språkstörning är och vad språkstörning inte är att det inte är samma sak som talstörning, dyslexi eller torftigt språk. En styrka med denna rapport är att den utgår från flera olika sorters information.
Många av de slutsatserna liknar de som den metastudie jag bloggade om för något år sedan kom fram till. Förra torsdagen fick jag besked om diagnoser. Jag tycker också att förstudien är skriven på ett sätt som gör den tydlig och lättläst och får med de mesta relevanta fakta som vi vet om utvecklingsrelaterad språkstörning hos unga och vuxna idag. I detta blogginlägg vill jag ge en översikt av förstudien.
Sökningen bland de genomförda och pågående arbetena på Socialstyrelsen visade att det inte fanns särskilt mycket om språkstörning, att den lilla information som finns är gammal, och att i en av de senaste rapporterna "Behov av nationella kunskapsstöd inom området neuropsykiatriska funktionsnedsättningar " så nämns inte språkstörning alls. Min kommentar: Väldigt viktiga och bra förslag - tänk vilken skillnad detta skulle göra för personer med språkstörning.
En förstudie är inte skriven för allmänheten, men den är offentlig, och jag skulle verkligen rekommendera alla att skriva till socialstyrelsens registrator på socialstyrelsen socialstyrelsen. Tillgång till språklig stöd språktolk, språklots - särskilt i kontakt med myndigheter, hälso- och sjukvård, och rättsväsende. I den sista delen av rapporten har man sammanställt konsekvenser av språkstörning utifrån studier.
Den bästa julklappen är en viktig rapport om språkstörning! Rapporten heter "Kunskapsläget kring förekomst och konsekvenser av språkstörning hos normalbegåvade unga och vuxna i ett livsperspektiv - förstudie". Vad som var intressant här tyckte jag var att rapporten refererar till en litteraturstudie som drog slutsatsen att att mellan en fjärdedel och en tredjedel av de barn som diagnosticerats med språkstörning inte upplevde språkliga problem som vuxna.
Diagnoserna passar så det kommer bli bra. Dessa punkter baseras på intervjuer med företrädare för respektive organisation Attention , Talknuten , DHB Språkstörning och även tidigare undersökningar som intresseorganisationerna genomfört. Här följer en översiktlig sammanfattning. Trots att jag var så beredd. I bakgrunden tas följande viktiga aspekter av språkstörning upp:.
Språkstörning gör det svårare med relationer - både kvantitet och kvalitet på vänskapsrelationer och även färre kärleksförhållanden och parrelationer. Talknuten lyfte särskilt att det är vanligt att flickor identifieras senare än pojkar ofta inte förrän i högstadiet eller gymnasiet. Få klarar teoretiska skolan med godkända betyg - och svårigheterna att uppfylla målen kan snarast kan öka över tid i och med att de språkliga kraven ökar genom skolåren.
En förstudie är en rapport som kan ses som ett första steg till olika typer av åtgärder och slutar ofta med att sammanställa förslag till myndigheten själv eller till den som beställt förstudien. Det har varit omtumlande att smälta.