Grå huset östermalmsgatan
Intresset för Kina hörde till den allmänna kulturströmningen i början av talet liksom intresset för det svenska talets kineserier. Kolorerad planritning från i Krigsarkivets ämbetsarkiv oförtecknat. Utan den målmedvetna och envetna kamp som den dåvarande krigsarkivarien Birger Steckzén alltsedan talet drivit, är det osäkert om Krigsarkivet alls hade fått en ny ämbetsbyggnad. I oktober — för precis 70 år sedan - invigdes Krigsarkivets nya ämbetsbyggnad på Gärdet.
Ritning i Krigsarkivets ämbetsarkiv oförtecknat.
Underrättelsearbete under andra världskriget
Vid jultid firades taklagsfest och därefter tog inredningsarbetena sin början. Den variationsrika trädgården runt Krigsarkivet med gräsmattor, berg i dagern och olika trädslag, är ett fint exempel på detta.
Den är byggd i mörkrött tegel och med en profilerad taklist i gult tegel. Men så blev det, och i mars beviljades slutligen byggnadstillstånd. Krigsarkivets forskarsal i början av talet. Generalitetshuset (Militärstabsbyggnaden, "Grå huset") är en byggnad på Östermalm i centrala Stockholm med adress Östermalmsgatan [1] Historik. Perspektivritning i Krigsarkivets ämbetsarkiv, serie F I: vol. De fick hissas in genom de ännu inte helt uppmurade väggarna.
Taket med sitt kraftiga taksprång är täckt av tegel och har en aning svängda fall med diskreta antydningar till kinesisk arkitektur. Arbetet att få tillstånd en nybyggnad kom emellertid att ta lång tid och Byggnadsstyrelsen visade länge ett tämligen ljumt intresse för frågan. Därmed hade den då åriga institutionen fått för sin tid moderna och ändamålsenliga lokaler. Men han valde istället att placera ämbetsbyggnaden på Fågelbacken, det vill säga institutionens nuvarande plats.
Hon arbetade i en klar och enkel stil och hon blev känd som en lyhörd tolkare av platsers topografi och växtlighet.
FRA:s lokaler under 2:a världskriget - FRA
Digitalt museum, Arkitektur- och designcentrum. Krigsarkivets ämbetsbyggnad är uppförd i vinkel mot Värtavägen och omfattar tre våningar ovan jord, en souterrängvåning och källarmagasin. Löfquist hörde, tillsammans med Ruth Brandberg och Ester Claesson till de första kvinnliga landskapsarkitekterna i Sverige. Grå huset, Östermalmsgatan 87 Här huserade Försvarsstabens underrättelseavdelning under en stor del av talet innan det blev nybyggda lokaler på Lidingövägen.
Detta intresse delade Cyrillus Johansson och flera av hans byggnader fick vissa drag av kinesisk byggnadskonst, där särskilt Värmlands museum i Karlstad från bör nämnas. Vidare fick nu Krigsarkivet tillgång till bombsäkra källarmagasin på sin egen tomt. Porträttfotografi av Cyrillus Johansson vid tiden för Krigsarkivets uppförande. Till skillnad från de betydligt högre och mer slutna byggnaderna för Försvarets materielverk har Krigsarkivets ämbetsbyggnad en klart markerad horisontalitet, som understryks av de stora spröjsindelade fönstren med kraftiga omfattningar i profiltegel.
Året därpå kunde det första spadtaget tas. Fotograf okänd. Fotografiet är taget någon gång mellan Till vänster skymtar Krigsarkivets ämbetsbyggnad. Den främsta anledningen till att nya och större lokaler behövdes var att arkivtillväxten under och efter kriget beräknades öka markant och då skulle lokalerna i Grå huset och de externa depåerna inte räcka till. Denna idé byggde arkitekten Cyrillus Johansson vidare på när han fick uppdraget att rita det nya Krigsarkivet.
Vidare finns i Krigsarkivets ämbetsbyggnad — liksom i Cyrillus Johanssons institutionsbyggnader överhuvudtaget - paralleller till den svenska nationalromantikens tal och särskilt den tegelstil som förespråkades av kretsen kring Ragnar Östberg. I det första förslaget till ämbetsbyggnad för Krigsarkivet, utarbetat av Åke Tengelin och Ture Wennerholm, utgick man ifrån att byggnaden skulle uppföras vid Valhallavägen.
År påbörjades sprängningsarbetena för källarmagasinen och under hösten året därpå började uppförandet av ämbetsbyggnaden. Annat köptes nytt, bland annat nya möbler till forskarsalen. I norra flygeln, två trappor upp. Till ämbetsbyggnaden hör också den kuperade trädgården, ritad av landskapsarkitekten Helfrid Löfquist i samarbete med Cyrillus Johansson. Den utformades som en långsträckt byggnad i tre våningar medan magasinet skulle byggas som ett torn.
Trots att inga formella beslut om en nybyggnad ännu var fattade hade vissa förslag utarbetats redan , vilka utgick från att ämbetsbyggnaden och magasinet skulle placeras i hörnet av Värtavägen-Valhallavägen. Till saken hörde att Cyrillus Johansson redan påbörjat arbetet med det stora militära förvaltningskomplexet strax intill, det som idag hyser Försvarets materielverk FMV och delar av det militära högkvarteret. Viss inredning togs med från Grå huset; särskilt de tunga kartskåpen, som skulle placeras på tredje våningen medförde vissa bekymmer genom sin tyngd och storlek.
Kartsalen med de stora kartskåpen strax efter invigningen av den nya ämbetsbyggnaden Foto i Krigsarkivets ämbetsarkiv, K 1: vol. Genom att grunden här utgörs av berg kunde betydande grundläggnings-, dränerings- och isoleringsanordningar undvikas. Vy över de militära staberna och Försvarets materielverks huvudkomplex, som ritades av Cyrillus Johansson några år innan Krigsarkivets ämbetsbyggnad uppfördes.